Kulturbloggen Lennart Widing

Flera stadsdelsnämnder överväger eller har övervägt att stänga sina bibliotek, och i det tysta sker sannolikt nedskärningar på medieanslagen till biblioteken i stadsdelarna. Detta reser på nytt frågan om det verkligen är ändamålsenligt att stadsdelsnämnderna delar ansvaret för de kommunala biblioteken i Göteborg. I synnerhet som ny teknik för länge sedan suddat ut alla administrativa gränser för bibliotekens låntagare och besökare.

Bibliotekens samlingar av media ses självklart av göteborgarna som en gemensam tillgång i staden. Om en stadsdel bestämmer sig för att köpa förre böcker med ett mindre medieanslag och hålla öppet kortare tid betyder det att låntagarna vänder sig till ett annat bibliotek. En stadsdelsnämnd kan alltså välja att stänga,  minska personalen, köpa färre böcker eller ha öppet kortare tid, vilket i verkligheten betyder att vältra över kostnader på en annan stadsdel. Det är inte rimligt att en stadsdelsnämn kan fatta sådana beslut utan att ta hänsyn till vilka konsekvenserna blir för hela stadens biblioteksnät.

1990 splittrades folkbiblioteken upp på stadsdelsnämnderna. Tidigare fanns en biblioteksnämnd med en sammanhållen syn på hur biblioteken skulle verka och vara. Med stadsdelsnämnderna gick helhetsperspektivet förlorat. Stadsdelarnas ekonomi  kom precis som nu att avgöra bibliotekens avveckling eller utveckling. Några bibliotek bantades hårt och några lades ned.

Folkbiblioteken bör föras över till Kulturnämnden som idag har ansvar för Stadsbiblioteket vid Götaplatsen, som i sin tur redan har ansvar för viss gemensam biblioteksservice. Och på tal om Stadsbiblioteket; besökssiffrorna har ökat med 60 000 januari-september i år,  jämfört med samma period förra året. Det är lika många människor som får plats på 4 fyllda Scandinavium, 667 paddanbåtar eller 500 pariserhjul.

Filed under: Kulturnämnden